Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna.

Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet..

Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet..

I uppsatsen analyseras filmerna Thriller ? en grym film och Exponerad utifrån feministisk teoribildning. Analysen utgår ifrån Laura Mulveys ?Visuell lust och narrativ film? och de freudianska analysverktyg vilka artikeln erbjuder. Dessa ställs vidare emot ytterligare feministisk forskning vilken möjliggör en diskussion kring den psykoanalytiska feministiska filmteorins trovärdighet..

Den övergripande frågeställningen som besvaras i uppsatsen är hur journalistiken i Dagens Nyheter och Göteborgs Posten handskas med informationen om vänsterpartiets och socialdemokraternas feministiska politik mellan år 1998 och år 2002.Studien har visat att de vanligaste argumenten emot socialdemokraternas feminism oftast är kopplade till partiets ledare Göran Persson. Journalistiken framställer socialdemokraternas feminism som ett spel i och med att Göran Persson uppges vara en ofrivillig feminist.I de fall där det framkommer argument för socialdemokraternas feminism är argumenten dubbelbottnade och innehåller oftast en outtalad kritik av mot partiets feminism eller bristen på en Feministisk politik. De vanligast förekommande argumenten som journalistiken förmedlar för socialdemokraternas feminism handlar om att de vill förändra en tidigare förd politik. En politik som socialdemokraterna själva anser har missgynnat kvinnorna.Journalistiken förmedlade en mycket positiv bild av vänsterns feminism och det fanns mycket få argument emot deras feminism. Argumenten handlade om att feminismen var ett spel.  Det fanns ett mycket stort antal argument för vänsterns feminism och vänstern lyckades väl med att föra ut partiets feministiska politik genom journalistiken.

Den övergripande frågeställningen som besvaras i uppsatsen är hur journalistiken i Dagens Nyheter och Göteborgs Posten handskas med informationen om vänsterpartiets och socialdemokraternas feministiska politik mellan år 1998 och år 2002.Studien har visat att de vanligaste argumenten emot socialdemokraternas feminism oftast är kopplade till partiets ledare Göran Persson. Journalistiken framställer socialdemokraternas feminism som ett spel i och med att Göran Persson uppges vara en ofrivillig feminist.I de fall där det framkommer argument för socialdemokraternas feminism är argumenten dubbelbottnade och innehåller oftast en outtalad kritik av mot partiets feminism eller bristen på en Feministisk politik. De vanligast förekommande argumenten som journalistiken förmedlar för socialdemokraternas feminism handlar om att de vill förändra en tidigare förd politik. En politik som socialdemokraterna själva anser har missgynnat kvinnorna.Journalistiken förmedlade en mycket positiv bild av vänsterns feminism och det fanns mycket få argument emot deras feminism. Argumenten handlade om att feminismen var ett spel.  Det fanns ett mycket stort antal argument för vänsterns feminism och vänstern lyckades väl med att föra ut partiets feministiska politik genom journalistiken.

Denna uppsats är en intervjustudie med religiöst praktiserande kristna och muslimska kvinnor där jag har ämnat undersöka relationen mellan en feministisk ansats och religiös övertygelse. Syftet med uppsatsen är att utreda om en feministisk strävan kan vara förenligt med en religiös praktik och i vilken utsträckning dessa olika förhållningssätt också har gemensamma nämnare. Jag diskuterar vidare om och hur en hegemonisk, feministisk vetenskapssyn har kommit att exkludera andra typer av kamp för kvinnors rättigheter och emancipation.Jag menar att denna uppsats framförallt är intressant i samhällen där olika grupper påverkar och samspelar med varandra i vardagen så väl som i politiska diskussioner. För en ökad förståelse av varandras utgångspunkter och övertygelser måste vi också kunna diskutera och respektera varandra övertygelser, trots att vi inte alltid delar dessa uppfattningar. För en feministisk teori ser jag det som högst relevant att förmedla andra bilder av kvinnor än de stereotypa representationer som annars kan vara resultatet av alltför stort fokus på en ensidig målgrupp..

Den här uppsatsen syftar till att undersöka huruvida feministisk porr i serieformat yttrar sig i den seriepornografiska novellen Maran tecknad och skriven av Lina Neidestam, samt vad som händer när det pornografiska är i form av tecknad bild. Uppsatsen undersöker alltså vilka kroppar som (o)synliggörs i Maran, hur subjekt/objekt görs samt hur Maran är feministisk. Med teoretisk utgångspunkt i Butlers heterosexualla matris, intersektionalitetsbegrepp, makt, åskådarskap samt performativitet görs en bildanalys av utvalda uppslag i Maran. Detta görs genom att undersöka hur Neidestam berättar fram det som sker i Maran, hur detta tolkas och vad det har för betydelse för den tänkta mottagaren. Resultatet visar att utifrån min positionerg anser jag Maran vara feministisk och bidrar till ett nytt sätt att se och tänka kring pornografi.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som syftar till att se vilka värden Europeiska Unionen vill bygga på och uppmärksamma kvinnors underrepresentation i politiken i EU, och utifrån det diskutera betydelsen av social representation för att inkludera kvinnor. Vidare att se till för- och nackdelar med strategier som betonar individen eller gruppen.Uppsatsen utgår från kritisk, postmodern och feministisk teori och arbetar med metoden textanalys. Först studerar den EU-konstitutionen och jämställdhetsdokument för att ta reda på värdena och hur EU uppfattar kvinnors underrepresentation. Sedan diskuterar den social representation, Anne Phillips teori om närvarons politik och Iris Marion Youngs förslag om grupprepresentation som betonar gruppen och paritet som betonar individen. De två första riskerar att se kvinnor som ett homogent kollektiv och hamna i essentialism medan den sista riskerar att dölja förtryck, vilket Youngs teori om genus som serialitet hanterar.Sammantaget prioriterar dokumenten demokrati, jämlikhet och jämställdhet och ser kvinnors underrepresentation som ett stort problem och en fråga om demokrati, utan att föreslå några aktiva åtgärder.

I uppsatsen analyseras representationer av den groteska kvinnliga kroppen i feministisk konst. Alltfler konstnärer väljer att i sin konst utforska gränslanden i uttryck, så som det karnevalistiska, hysteriska och motbjudande. Utifrån en fallstudie som fokuserar på tre nutida konstnärer vilka arbetar med det groteska uttrycket vid framställningar av kvinnliga kroppar studeras intentionerna bakom deras verk. Kropparnas emancipatoriska potential problematiseras därefter utifrån postkoloniala teorier, feministisk konstvetenskap och queerteori. Att använda representationer av en kropp som definieras som kvinnlig är inte ett ofarligt projekt.

Uppsatsen syfte är att undersöka mötet mellan feministisk religionsfilosofi och frågan om religiös mångfald. Utgångspunkten för uppsatsen är religionsfilosofiska texter av Pamela Sue Anderson och Grace Jantzen och dessa texter får här representera och ligga till grund för en feministisk religionsfilosofi. Som representant för det filosofiska samtalet om religiös mångfald använder jag mig av Mikael Stenmarks översikt över den typologi som präglar det filosofiska samtalet om religiös mångfald. Uppsatsens frågeställning lyder: Vad kan en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Grace Jantzens och Pamela Sue Andersons religionsfilosofiska texter bidra med till det filosofiska samtalet om religiös mångfald?Genom att läsa Andersons och Jantzens litteratur svarar jag för det första på hur en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Andersons och Jantzens texter skulle kunna se ut.

The idea of this paper is to try to give the novel of Gerd Brantenberg, Egalias döttrar, another profundity. To take the book to another dimension, by using the theory of Judith Butler, queer, and her criticism of the Monique Wittig?s earlier theories of the subject queer. I examine how the language is used through a queer analysis by performing a closely reading. My position is that the language assumes a heterosexual norm, which is unveiled by queer.

Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhällskunskap på grundskolans senare del och gymnasiets samhällskunskap A vad gäller uppnåendemål, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två lärare på grundskolan och två lärare på gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, använt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. Lärarna på grundskolan och gymnasiet har en liknande syn på vad eleven bör kunna för att uppnå målen. Studien visar dock att uppnåendemålen uttrycker att det ska råda en progression och en viss repetition av ämnesområdet på gymnasiet.

Happiness is often considered our ultimate goal in life. This essay explores the political im- plications of this view, through the critique of happiness found in the works of Simone de Beauvoir and Sara Ahmed. Ahmed and Beauvoir consider happiness to be harmful as a po- litical goal, since it tends to diminish dimensions of power and conflict in favor of harmony, and is not compatible with a political philosophy based on freedom or liberation. Happiness is often confused with the ethical Good, but this essay argues that happiness does not ne- cessarily entail good things. Indeed, happiness can be used to justify oppression and unjust political systems..

Tillskillnad mot de flesta Västernfilmerna valde manusförfattarna till C'era una volta il West att införa en kvinnlig karaktär i en av de större rollerna. Uppsatsen undersöker utifrån ett feministiskt perspektiv med texter av Laura Mulvey och Mary Ann Doane som utgångspunkt representationerna av filmens fyra huvudkaraktärer. I den första delen av uppsatsen diskuteras Västernfilmen i stort med extra fokus på Sergio Leones filmskapande. Därefter följer en redogörelse av de utvalda texterna vilka sedan används under läsningen av filmen i analysdelen..